Page 1

British Museum samarbetar med Wikipedia för att nå ut till en bredare publik

För en tid sedan kunde man i New York Times läsa om ett speciellt samarbete mellan British Museum och Wikipedia. Museet hade bjudit in runt 40 sk. wikipedianer för att de skulle tillsammans med museets personal dokumentera och lära sig om de artefakter som finns på museet.

Anledningen till detta samarbete är just ett reellt problem som säkerligen flera organisationer kan råka ut för: alla som googlar på något  – i det här fallet något som finns på museet – kommer allt som oftast till Wikipedia. Detta till trots att museets själva har en stor bank av artiklar på sin egen webbplats.

Problemet som British Museum såg var att Wikipedia-artiklarna ofta inte innehöll så mycket information som de egna artiklarna gjorde och man såg från museets håll att mycket av den information som fanns inte nådde ut till de som sökte den. Lösningen blev detta samarbete mellan de båda parterna.

Man skulle kunna tänka sig att museet skulle kunna satsa mer på sökmotoroptimering, men det skulle nog vara en allt för kostsam handling i längden. De skulle även själva kunna fylla på artiklarna på Wikipedia, men det skulle medföra dubbelarbete samt att risken är allt för stor att det skulle ”irritera” Wikipedia-communityt. Ett samarbete känns både genomtänkt och som en bra lösning på detta ”problem”. Ett samarbete skapar en gemensam respekt från båda sidor och kan förhoppningsvis leda till att mer av British Museum:s föremåls historia hittas på nätet – oavsett vilken webbplats informationen kommer från.

Dags för informatören att lära sig teknik

Utbildar man sig inom informatörsyrket får man sällan studera någon medieteknik, trots att detta troligtvis kommer vara en del av dina vardagliga sysslor i yrkeslivet. I en krönika skriver Jesper Falkheimer om just detta och att historiskt sett är det nästan bara de som har en teknisk utbildning som står för utvecklingen av nya tjänster och nya kommunikationsvägar, inte informatörer.

En informatör borde vara den som ser den egna organisationens kommunikationsbehov bäst och borde således vara den som också ser vad som saknas eller behövs inom just den. Här skulle en tekniskt utbildad informatör lättare kunna se utvecklingsmöjligheterna och tillsammans med IT-avdelningen utveckla nya tjänster, specifikt framtagna för att passa den egna organisationen. Tyvärr ser man ofta informatörer som istället skapar Facebook-grupper, Twitter-kanaler och liknande utan att det egentligen gynnar kommunikationen nämnvärt. Detta istället för att hitta det unika i den egna organisationen (ibland kan det ju såklart innebära Facebook-grupper och liknande).

Jag tycker således att alla som jobbar med information och kommunikation borde fundera på att även läsa några kurser inom något medietekniskt ämne.

Bredare webbplatser – kanske en ökande trend

En trend som inte riktigt slagit igenom än inom webbdesignen är väldigt breda sidor. Det har tidigare diskuterats en del om att ha webbplatserna i flexibel bredd, utan att det slagit igenom riktig. Genom att enbart använda procent kan sidan lätt te sig konstigt i många upplösningar. Nu börjar det dock komma en del varianter där javascript används för att anpassa innehållet efter besökarens upplösning. Detta gör att allt mer av skärmens yta kan användas och att användarupplevelsen ofta blir bättre.

Schibstedt har på både SvD.se och Aftonbladet.se gått ifrån att bygga webben för upplösningar på 1024px och breddat sidorna till att vara anpassade för 1280px istället. De har dock valt att inte göra sidorna flexibla vilket gör att högerspalten försvinner för dem som har en upplösning på lägre än 1280px i bredden. Personligen tycker jag det är helt rätt då de allra flesta har högre varianter av upplösningar.

I A List Apart läste jag en väldigt intressant artikel om ”responsive web design”. I artikeln visar de hur man kan arbeta med bilder i en flexibel design på ett snyggt sätt. Detta är något som jag tycker fler webbyråer borde ta fasta på. Tänk en magasinwebb eller liknande där du får artiklar och artikelbilder mycket större än vad som ofta ges i dagens läge, vilket större intryck sidan skulle kunna ge.

Ett väldigt bra exempel på en sida som utnyttjar sidans bredd är den nyligen lanserade Sjoraddning.se som Forsman & Bodefors skapat på ett föredömligt sätt (som så ofta när de gör saker). Sidans högerspalter lägger sig olika beroende på hur hög upplösning du har och de ger ett väldigt mäktigt intryck. Ericsson, som också lanserade sin nya webb nyligen, har gjort någon mitt emellan och breddar sidan någon när man har en högre upplösning, vilket är ett steg i rätt riktning.

Jag tror och hoppas att detta är något som vi kommer få se allt mer av framöver.

Ny webbplats för Ingmarsspelen som ska inspirera

Ingmarsspelen är ett av tre dalaspel av Rune Lindström. Handlingen är baserad på Selma Lagerlöfs mycket läsvärda bok Jerusalem I Dalarne från 1901, som i sin tur bygger på en sann händelse där 37 Nåsbor lämnade landet för att söka lyckan i det heliga landet.

Den nya webben är tänkt att visa en bild av det drama som spelet är och besökaren ska kunna se spelets stämning redan här.

Stort på startsidan ser man även Selma Lagerlöfs introduktion till boken:

“Det var en lång, ganska bred dal, som var rutad av en massa gula och gulgröna sädesfält och dessutom av slagna klövervallar, av blommande potatisland och av små, blåblommiga linåkrar, som översållades av en ofantlig mängd vita fjärilar.”

Webbplatsen bygger på publiceringsverktyget Drupal som i det här fallet är implementerad av duktige Mikael Wiberg.

Sidan finner du på www.ingmasspelen.se

En stor tilltro till sociala medier när Hammer & Hanborg redovisar Kommunikatören 2010

Igår gav Hammer & Hanborg ut årets upplaga av Kommunikatören, det vill säga en rapport de årligen gör via en enkätstudie som går ut till alla som är medlemmar hos dem.  Totalt svarade 3420 personer på enkäten, de flesta med någon koppling till medie-/reklambranschen.  För den som är intresserad så finns rapporten att ladda ner på Hammer & Hanborgs hemsida.

Ett spännande avsnitt de har med i årets upplaga är (så klart) sociala medier. Genomgången av vilka sociala medier-siter de olika respondenternas företag använder är som vi som vanligt ser Facebook, Twitter och Youtube.  Det är nästan lite oroväckande att det är så många som jobbar med kommunikation och reklam som helt onyanserat kastar sig in sina företag i användandet av sociala medier. Enligt resultatet i studien så verkar det som att alla är med på att man i princip bör vara aktiv på de sociala medie-siterna oavsett bransch eller andra faktorer.

På fråga varför företag använder sig av sociala medier i kommunikationsarbetet och på vilket sätt de gör det så är svaren väldigt flytande.

”En respondent skrev uppgivet att deanvänder sociala medier, men inte vet varför de gör det. De gör det nu för att det är något man ska göra det för atthänga med, vilket respondenten kunde bli ‘galen på’.”

Detta citat tycker jag talar mycket för sig själv. På de otaliga seminarier jag varit på är det likadant; ingen vågar säga att kejsaren är naken och alla registrerar sina företag på alla möjliga sociala siter.

Jag vet att det finns många företag som verkligen lyckats med att på ett bra sätt använda sociala medier i både den externa kommunikationen såväl som i marknadsföringen, men det betyder inte att det funkar för alla. Jag kan låta lite väl pessimistisk men jag tycker det är förvånansvärt få som har en kritisk inställning till detta. För mig känns det självklart att användandet av sociala medier utgår från en väl utarbetad kommunikationsplan för företaget och utifrån denna så ser man om det finns behov av att använda sig av social medier i sin kommunikation. Ibland kan faktiskt svaret bli att företaget inte gynnas av att använda sig av sociala medier och man istället kanske bör lägga sin budget på andra sätt; det kostar ändå en hel del (tid) pengar med att använda dessa medel i sin kommunikation. Tro det eller ej!

En annan sak man ser i Kommunikatören är att det verkar vara få som verkligen gör analyser av det resultat man får av sociala medier.

”Andra respondenter uppger att det inte går att se några resultat eftersom strategi (och därmed mål) för sociala medier saknas på företaget.”

Återigen: det krävs en strategi för hur man hanterar sin kommunikation samt att man även analyserar de kommunikationsformer man använder. Detta måste man göra för att kunna förbättra sig och skapa en ännu bättre kommunikation (eller marknadsföring, samma sak gäller där).

Många företag är fortfarande i olika slags testperioder där man testar sig fram, vilket såklart är helt okej. Ibland måste man faktiskt prova sig fram när det gäller kommunikation och marknadsföring. Många som svarar i studien verkar helt och hållet tro att sociala medier totalt kommer att förändra sättet vi kommunicerar på och i studien används ord som ”enorma”, ”stora” och ”oändliga”, när frågan ställdes om vilka möjligheter företag kommer ha med sociala medier.  I vissa specifika situationer tror jag mycket väl sociala medier kommer att helt förändra kommunikationen för företag (och i viss mån har det redan gjort det!) men tittar man bara lite kritiskt så ser man ofta att så ofta inte är fallet.

Den forskningen som finns tyder på att det ofta finns andra kommunikationssätt som är mer effektiva. Om man drar en parallell till politiken så är det många som pratar om Obamas användande av sociala medier, men få nämner att ännu viktigare för Obama var kommunikationen via e-post, bara som ett exempel.

Social media metricsEn viktig del är alltså att jobba fram en kommunikationsstrategi – hur ska vi kommunicera, vad är vår mål, vilka målgrupper har vi samt vilka medel ska vi använda för att nå dit? är några av frågorna man först måste reda ut – där efter så bör man hela tiden göra analyser och uppföljningar av denna strategi och de insatser man gör.

Jag avslutar detta med ett boktips för alla er som jobbar med reklam och kommunikation: ”Social Media Metrics How to Measure and Optimize Your Marketing Investment” av Jim Sterne. Eventuellt kan det komma en bokrecension av denna längre fram.

Sydsvenskan redesignar sin webbplats men detaljerna gör att den inte får genomslag

I dagarna lanserade Sydsvenskan syn nya webbplats, en webbtidning som modigt väljer att inte följa gängse standard som så många andra webbtidningar följer. Kritiken har varit ganska stor och många gillar inte det nya upplägget, något som troligtvis är någon form av rädsla för det man inte direkt känner igen.

Medietidningarna har varit snabba på att ta upp Svenskans nya upplägg (Dagens Media, Resumé 1, Resumé 2, CA&Design och Medievärlden) och på Twitter har kommentarerna varit många.

Själv tycker jag det är ganska bra och intressant att de vågar gå sin egen väg och utifrån den analys de gjort av besöksstatistiken så har det skapat ett upplägg som inte har prövats bland de större webbtidningarna. Upplägget med en snurra i toppen har dock funnits länge, Nyheter 24 är nog något de tittat på när de skapade den. De ändrade också snabbt den avlånga snurran de först testade till en med puffarna under. Det måste ses som en ganska stor miss att man bara efter en dag måste göra omstruktureringar i layouten.  Den nya varianten är dock betydligt bättre och mer överskådlig.

Annars så tycker jag faktiskt att det finns en rad frågetecken kring deras nya sida. Den känns lite plottrig och den stora snurran högst upp innehåller faktiskt en del ”gamla” nyheter, men det är kanske en tanke bakom det att lyfta fram de större nyheterna. Ska man göra det måste man också tydligt visa på de aktuella sakerna på sidan.

Sektionen Senaste nytt som är det allra senaste innehåller enbart rubrik, kategori samt en pytteliten artikelbild. Jag tror just utseendet på detta är det som gör att sidan känns svårnavigerad och ger ett rörigt intryck. Att ha så små artikelbilder känns bara dumt, speciellt om man ser att klockslaget när nyheten publicerades är nästan lika stort. Jag skulle personligen vilja se större tumnagelsbilder och en kort ingress till artikeln. Detta skulle lyfta hela denna sektion och rörigheten skulle försvinna.

Scrollar man ner på sidan tills precis under senaste videoinslagen blir det genast luftigt och fräscht. Lagom stora tumnaglar, tydlig rubrik och allmänt trevligt. Varför är inte detta högre upp?  Så här rent och snyggt kunde senaste nytt se ut!

Jag tror också att man skulle kunna slippa stor del av kritiken om att sidan känns rörig om de hade varit mer noggranna med detaljerna. Senaste nytt ovan är ett exempel. Läsarreaktionerna man kan ge – som är en exakt kopia av Newmills idé – känns rörig och svår att direkt förstå. Man kräver nästan att besökaren måste läsa och leta för att ge uttryck för sin känsla. Det tar två sekunder, men skapar ändå en liten onödig irritation hos läsaren. Newsmill har gjort detta riktigt bra och det är också något som gjort att Newsmill känns mer modern i detta sammanhang.

Den sista saken jag tänkte på är att man under varje artikel kommer direkt till sidfoten. Flera tidningar väljer att låta förstasidan  vara kvar under artikeln så att man bara kan scrolla vidare ner istället för att klicka sig bakåt och börja om. De flesta studier inom detta område visar ju att människor är beredda på att scrolla.

Överlag är det ändå en spännande och lite banbrytande satsning som Sydsvenskan gjort. Jag tror dock att mottagandet hade blivit bättre om de satsat mer på detaljer och på så sätt fått bort den röriga känslan man nu lätt får.

Riksdagspartiernas webbplatser är fortfarande för dåliga – inte helt oväntat

Interaktionsbyrån InUse har gjort en intressant genomgång av riksdagspartiernas webbplatser. Föga förvånande kommer de fram till att det finns stora brister i allt från användbarhet till användningen av sociala medier.

Ett dåligt fokus och ogenomtänkt upplägg är också något som deras rapport visar. Det är nog så tyvärr att partierna villrådigt gör allt för att härma Obamas kampanjarbete på nätet dock helt utan att titta på svenska politiska förhållanden eller anpassa sin webbnärvaro efter egna behov.

Det är ganska ofattbart att de svenska partierna säger att det är så viktigt med en bra webbnärvaro och sen gör så lite åt det. Har partierna inga webbredaktörer eller webbstrateger anställda eller vad är det frågan om?

Det finns en ganska bra forskning kring den svenska politiska kommunikationen och hur vi i Sverige följer de politiska partierna. Inte föga konstigt så visar mycket av denna att det är stora skillnader mellan tex. Sverige och USA. Ett ganska enkelt likhetstecken vore då förstå att man inte kan göra samma sak här som där, utan att man måste anpassa det efter sina egna behov.

Inte heller kommer man få någon större framgång om man bara lägger upp lite länkar till Youtube och Twitter på sin webbplats utan att göra något större försök till att integrera dem som en kommunikationskanal för det egna partiet.

Förhoppningsvis tar partierna denna rapport på allvar och gör något av detta. Det borde vara mindre snack och mer verkstad när det gäller att använda webben. Det går inte att bara lägga upp material utan att anpassa det till sitt medium och tro att alla kommer att kunna ta in det utan problem.

En effektiv webbplats kräver en genomtänkt strategi

För att man ska få en effektiv webbplats krävs det idag många olika sorter roller som bidrar till detta. Min erfarenhet är att när man bygger en ny webbplats fokuserar man ofta på tekniken – det måste bli enklare att lägga upp saker på webben – och  i viss mån även på utseendet (även om detta allt för sällan verkar vara viktigt). Något som ofta får styrka på foten eller ses som sekundärt är information, innehållet på sidan.  ”…texter kan väl alla skriva.” är en inte helt ovanlig inställning till detta. Det är också därför allt för många webbplatser, allt från offentliga till stora webbshoppar, som är oerhört svåra att förstå och som inte lyckas framföra budskapet.

Fredrik Wackå skriver om vikten att ”skriva för effekt”. Jag kan inte hålla med honom mer. En webbplats behöver en webbredaktör med förståelse om sidan syfte. Det gäller inte att lägga ut information utan det gäller att lösa ett problem för besökaren.

För att detta ska lyckas så krävs det en strategi för webbplatsen. Har man inte en strategi med målfokus blir det snabbt spretigt och sidan kommer säkerligen att ge ett ogenomtänkt intryck. Frågan varför? ska alltid finnas med på allt man gör och allt man lägger till på sidan och detta ska vara utmynnat från den strategiska plan man har med webbplatsen.

Idag räcker det inte med att bara låta en webbyrå skapa en ny webbplats utan det krävs ett helhetstänk med en tydlig och långsiktig strategi där flera roller samarbetar mot samma mål.

Se och lär av Obamas kampanjarbete via webben

Nu är det sista veckan inför den kommande amerikanska sjukvårdsreformens vara eller icke vara. Är man intresserad av kommunikation och kampanjarbete tycker jag att man bör se hur Barack Obama arbetar med kampanjen och använder flera olika kanaler för att kunna sprida budskapet och påverka beslutsfattarna. Det är ett tufft jobb då det finns en stor skara lobbyister som agiterar för motsatsen.

Vi här i Sverige ser inte allt som Obama-staben gör för att påverka men vi kan se hur de använder webben för att skapa verktyg för att alla som tror på reformen ska kunna hjälpa till i kampanjen. Det intressanta har är att Obama använder sig minst lika mycket av sin personliga webbplats, barackobama.com – och det riktigt stora communityt han byggt upp där – och inte bara av den officilella predsident-webben, whitehouse.gov. Lägg därtill aktivitet på bland annat Fackebook och Twitter.
Kampanjen går i stort ut på att ge människor på gräsrotsnivå möjlighet att påverka. Detta görs i olika steg. Dels via mail till alla som är med i communityt där man får ett mail varje dag. Allt är såklart väl genomtänkt och man har hela tiden lätta vägar för att dels få bakgrundsfakta till reformen och dels lätt kunna påverka beslutsfattare i ”ditt” område. I sann amerikansk anda förses man ofta med färdiga mallar där man enbart behöver fylla i sitt eget namn. Detta sker främst på Barackobama.com.
På WhiteHouse.gov förses man istället med massor av fakta och ”vad-innebär-det-här-för-mig”-information.

Hela tiden får man tydliga ingångar och man kan lätt följa informationsflödet, lägg därtill en välgenomtänkt analys av besökarna och deras beteende på webben. Helt enkelt en väl genomförd kampanj via webben så här lång, så får man sen så klart  se om detta räcker.

I Sverige ser vi istället tafatta försök med att rakt av härma Obama, något som snarare har slutat i massa pinsamma försök till skapa bra webbplatser. Att man i de svenska partierna inte inser att det politiska deltagandet skiljer sig ganska mycket åt mellan USA och Sverige gör ju inte saken bättre, men det är en annan historia.

Värt att läsa om färger i webbdesign

Det klassiska färghjulet. Bilden lånad från Six Revisions.

Färger och färgval har en stor betydelse när det gäller hur man uppfattar en webbplats, vilket inte är så svårt att förstå. Dock ser man allt för ofta webbplatser där skaparna inte gjort eller kunnat göra en ordentlig analys av färgvalen.

Inom konstens värld är detta en given kunskap, något det också borde vara hos webbdesigners. En ganska bra genomgång av färgteori görs idag på Six Revisions, en läsning jag rekommenderas.