Page 1

Dags för informatören att lära sig teknik

Utbildar man sig inom informatörsyrket får man sällan studera någon medieteknik, trots att detta troligtvis kommer vara en del av dina vardagliga sysslor i yrkeslivet. I en krönika skriver Jesper Falkheimer om just detta och att historiskt sett är det nästan bara de som har en teknisk utbildning som står för utvecklingen av nya tjänster och nya kommunikationsvägar, inte informatörer.

En informatör borde vara den som ser den egna organisationens kommunikationsbehov bäst och borde således vara den som också ser vad som saknas eller behövs inom just den. Här skulle en tekniskt utbildad informatör lättare kunna se utvecklingsmöjligheterna och tillsammans med IT-avdelningen utveckla nya tjänster, specifikt framtagna för att passa den egna organisationen. Tyvärr ser man ofta informatörer som istället skapar Facebook-grupper, Twitter-kanaler och liknande utan att det egentligen gynnar kommunikationen nämnvärt. Detta istället för att hitta det unika i den egna organisationen (ibland kan det ju såklart innebära Facebook-grupper och liknande).

Jag tycker således att alla som jobbar med information och kommunikation borde fundera på att även läsa några kurser inom något medietekniskt ämne.

Ungdomar kan ingenting om informationssökning på Internet – därför måste Skolverket agera!

Jag har funderat på en sak en tid, men har inte skrivit något om det förrän nu. Jag hittade, genom Beta Alfa, en brittisk studie om ungdomars kunskaper om nätet (läs den som pdf här). Inte helt förvånande visar den att många ungdomar idag inte allt behärskar eller har kunskap om nätet. En vanlig myt är att alla ungdomar idag har koll på nätet och vet exakt hur man ska hitta olika saker där.

Jag har på senare tid undervisat gymnasieungdomar som alla går tekniska eller IT-inriktade utbildningar. Det jag generellt kommit fram till är att de inte kan alls mycket om vare sig informationssökning eller hur man går tillväga för att finna specifika saker på nätet. Då är detta ändå ungdomar som läser utbildningar med tydlig inriktning, jag kan inte ens tänka mig hur det är på andra utbildningar.

DN rapporterade nyligen att allt fler (fri-) skolor väljer att slopa biblioteken, troligtvis anser de att datorn ger eleverna all information de behöver. Det är ju populärt att muta eleverna med en dator om man börjar på vissa skolor. (Ett tips är att man förbjuder eleverna att installera program på datorn, annars kommer den att användas som speldator och inte som hjälp i studierna!). Jag är själv positivt inställd till att använda nätet som huvudkälla när det gäller information, men detta kräver att man också behärskar att hitta informationen.

Internet är idag fullt med massa sökmotorer av olika slag samt att det finns hur många superbra databaser som helst som är överfyllda med information och kunskap inom olika områden – men det gäller att veta hur man hittar dessa. Jag frågade eleverna jag undervisade vilka databaser och sökmotorer de kände till på nätet. Föga förvånande var svaren lite trevande Google. Många av eleverna likställer ordet sökmotor med Google. De saknar helt enkel kunskap om hur de ska kunna hitta information. Naturligtvis hittar man massvis på Google med, men tänk alla information som inte finns med i dessa sökningar som kanske skulle behövas.

En annan tydlig sak är att alla – då menar jag ALLA – eleverna använder Wikipedia som primärkälla. På frågan om de läst källkritik så svarar de: ”ja visst, det har vi.” ”Vi vet att man kan ändra på Wikipedia och så, men det finns ju ingen annan information.”, är en annan vanlig kommentar om detta. Lika här är jag väldigt positiv till Wikipedia där finns det hur mycket nyttig information som helst, men problemet är fortfarande att den inte riktigt kan accepteras som 100%-ig källa.

Du som lärare prova att säga att eleverna inte får använda sig av Wikipedia nästa gång eleverna gör ett arbete får du se hur det går. Tidningen Nature har skrivit en rad intressanta artiklar om detta, som är väldigt läsvärda.

Det är tydligt att allt fler elever använder sig av nätet för informationssökning samtidigt som de i princip helt saknar kunskaper i hur man hittar och hur man söker information. Därför tycker jag att Skolverket absolut borde införa en kurs som heter ”Informationssökning på Internet” eller liknande och som borde vara obligatorisk för alla gymnasieelever. I annat fall tycker jag de borde få en viktigare del i kanske samhällskunskapen (för dem som inte läser några dataämnen). Om ni har missat det så är Internet det viktigaste mediet idag vad gäller att hitta information, eller i vilket fall är det så hos ungdomarna.

Det vore heller inte helt fel att ha informationssökning på internet med som en del av lärarutbildningen, men det är nog en utopi. Först måste väl lärarutbildningarna acceptera att det finns datorer och att dessa är ovärderliga verktyg.