Media

Jag kom nyligen över boken Mediekommunikation - Hur du når ut med ditt budskap i press,radio och tv av Åsa Hansson och Lars-Erik Marklund (Boken är från 2006 så den är inte jätteny). Boken är en ganska basic sak men som ändå kan vara intressant för den som jobbar med mediakontakter eller bara vill få lite mer inspiration kring sin kommunikation.

En kommunikatör måste alltid hitta vägar för att få ut sitt budskap eller i vissa fall föregå andra med mindre positiva budskap. Detta är huvudpunkterna i boken som är uppdelad i tre sektioner:

• Planerad publicitet - ta initiativet 
• Oplanerad publicitet - återta initiativet
• För dig som har bråttom

Utifrån dessa sektioner får man enkla men ändå handfasta tips på hur man kan göra i olika situationer. Det är inte jättekreativa lösningar man får och det är ofta mycket "sunt förnuft" de framhåller.

Vill du få en djupare förståelse om kommunikationsstrategier eller få hjälp med kreativa lösningar på kommunikationsproblem så är nog inte detta boken för dig. Däremot så passar boken bra för att, som sagt, friska upp minnet eller om du bara behöver några få handfasta tips.

Vi kan läsa många inlägg från Almedalen som handlar om hur man ska använda sig av sociala medier för att på så sätt få fram sina budskap. Det finns allt från sociala medier-akuten till PR-byråer som agiterar för att politiker måste använda sig av sociala medier för att kunna skapa en dialog med sina väljare och på så sätt bli mer framgångsrika i valet. Något man nog ska ta med en nypa salt.

SIFO presenterade igår en undersökning där de vad som är viktigast för osäkra väljare. Det är inte ett helt oväntat resultat; fortfarande är det nyheter i TV som är det medium som har störst inverkan på de osäkra väljarna. Först på nionde plats kommer sociala medier.

Man kan idag läsa en träffande kolumn av Jan Söderqvist i SvD där han på ett bra sätt beskriver hur desperata de politiska partierna är i att, vad de tror, efterlikna Obama i sitt sätt att agera på nätet. Den stora fördelen med sociala medier är det har skapat en möjlighet att på ett mycket enklare sätt samla olika människor runt en fråga. Missförståndet är ofta man tror att människor kommer att delta i diskussioner, bli övertygade om olika budskap och liknande via de sociala medierna. Det man istället ser är de som redan är aktiva i någon form är de som deltar i debatterna på nätet.

Tyvärr så verkar det vara få politiker - eller för den delen politiska partier - som verkligen tittar på fördelarna som just de kan ha av de sociala medierna utan istället har de fullt upp med att skapa Twitter-inlägg och Facebook-sidor för att pressa ut sina budskap. Inte heller verkar PR-byråerna/kommunikationsbyråerna våga säga detta - ingen vill ju vara den som inte är inne, de nya medierna klår allt och väga inte säga emot. För mig är det offattbart att de politiska partiernas kommunikationsansvariga inte lyckas skapa bättre strategier för hur man ska föra fram sina budskap.

Några punkter som är viktiga när man kommunicerar ett budskap:

• Vad är målet med insatsen, vad är det vi vill uppnå
• Vilka medel ska vi använda för att uppnå vårt mål
• Innehåll, content is king.
• Hur man presenterar innehållet. Färg och form är oerhört viktigt för att få fram budskapet
• Uppföljning. Vad gjorde vi rätt förra gången och hur gör man det bättre till denna gång. 

Denna lista är ganska basic men ändå ser man ofta att man hoppar över flera av punkterna utan att reflektera över det.

För en tid sedan kunde man i New York Times läsa om ett speciellt samarbete mellan British Museum och Wikipedia. Museet hade bjudit in runt 40 sk. wikipedianer för att de skulle tillsammans med museets personal dokumentera och lära sig om de artefakter som finns på museet.

Anledningen till detta samarbete är just ett reellt problem som säkerligen flera organisationer kan råka ut för: alla som googlar på något  - i det här fallet något som finns på museet - kommer allt som oftast till Wikipedia. Detta till trots att museets själva har en stor bank av artiklar på sin egen webbplats.

Problemet som British Museum såg var att Wikipedia-artiklarna ofta inte innehöll så mycket information som de egna artiklarna gjorde och man såg från museets håll att mycket av den information som fanns inte nådde ut till de som sökte den. Lösningen blev detta samarbete mellan de båda parterna.

Man skulle kunna tänka sig att museet skulle kunna satsa mer på sökmotoroptimering, men det skulle nog vara en allt för kostsam handling i längden. De skulle även själva kunna fylla på artiklarna på Wikipedia, men det skulle medföra dubbelarbete samt att risken är allt för stor att det skulle "irritera" Wikipedia-communityt. Ett samarbete känns både genomtänkt och som en bra lösning på detta "problem". Ett samarbete skapar en gemensam respekt från båda sidor och kan förhoppningsvis leda till att mer av British Museum:s föremåls historia hittas på nätet - oavsett vilken webbplats informationen kommer från.
 

Utbildar man sig inom informatörsyrket får man sällan studera någon medieteknik, trots att detta troligtvis kommer vara en del av dina vardagliga sysslor i yrkeslivet. I en krönika skriver Jesper Falkheimer om just detta och att historiskt sett är det nästan bara de som har en teknisk utbildning som står för utvecklingen av nya tjänster och nya kommunikationsvägar, inte informatörer.

En informatör borde vara den som ser den egna organisationens kommunikationsbehov bäst och borde således vara den som också ser vad som saknas eller behövs inom just den. Här skulle en tekniskt utbildad informatör lättare kunna se utvecklingsmöjligheterna och tillsammans med IT-avdelningen utveckla nya tjänster, specifikt framtagna för att passa den egna organisationen. Tyvärr ser man ofta informatörer som istället skapar Facebook-grupper, Twitter-kanaler och liknande utan att det egentligen gynnar kommunikationen nämnvärt. Detta istället för att hitta det unika i den egna organisationen (ibland kan det ju såklart innebära Facebook-grupper och liknande).

Jag tycker således att alla som jobbar med information och kommunikation borde fundera på att även läsa några kurser inom något medietekniskt ämne. 

Igår gav Hammer & Hanborg ut årets upplaga av Kommunikatören, det vill säga en rapport de årligen gör via en enkätstudie som går ut till alla som är medlemmar hos dem.  Totalt svarade 3420 personer på enkäten, de flesta med någon koppling till medie-/reklambranschen.  För den som är intresserad så finns rapporten att ladda ner på Hammer & Hanborgs hemsida.

Ett spännande avsnitt de har med i årets upplaga är (så klart) sociala medier. Genomgången av vilka sociala medier-siter de olika respondenternas företag använder är som vi som vanligt ser Facebook, Twitter och Youtube.  Det är nästan lite oroväckande att det är så många som jobbar med kommunikation och reklam som helt onyanserat kastar sig in sina företag i användandet av sociala medier. Enligt resultatet i studien så verkar det som att alla är med på att man i princip bör vara aktiv på de sociala medie-siterna oavsett bransch eller andra faktorer.

På fråga varför företag använder sig av sociala medier i kommunikationsarbetet och på vilket sätt de gör det så är svaren väldigt flytande.

"En respondent skrev uppgivet att deanvänder sociala medier, men inte vet varför de gör det. De gör det nu för att det är något man ska göra det för atthänga med, vilket respondenten kunde bli 'galen på'."

Detta citat tycker jag talar mycket för sig själv. På de otaliga seminarier jag varit på är det likadant; ingen vågar säga att kejsaren är naken och alla registrerar sina företag på alla möjliga sociala siter.

Jag vet att det finns många företag som verkligen lyckats med att på ett bra sätt använda sociala medier i både den externa kommunikationen såväl som i marknadsföringen, men det betyder inte att det funkar för alla. Jag kan låta lite väl pessimistisk men jag tycker det är förvånansvärt få som har en kritisk inställning till detta. För mig känns det självklart att användandet av sociala medier utgår från en väl utarbetad kommunikationsplan för företaget och utifrån denna så ser man om det finns behov av att använda sig av social medier i sin kommunikation. Ibland kan faktiskt svaret bli att företaget inte gynnas av att använda sig av sociala medier och man istället kanske bör lägga sin budget på andra sätt; det kostar ändå en hel del (tid) pengar med att använda dessa medel i sin kommunikation. Tro det eller ej!

En annan sak man ser i Kommunikatören är att det verkar vara få som verkligen gör analyser av det resultat man får av sociala medier.

"Andra respondenter uppger att det inte går att se några resultat eftersom strategi (och därmed mål) för sociala medier saknas på företaget."

Återigen: det krävs en strategi för hur man hanterar sin kommunikation samt att man även analyserar de kommunikationsformer man använder. Detta måste man göra för att kunna förbättra sig och skapa en ännu bättre kommunikation (eller marknadsföring, samma sak gäller där).

Många företag är fortfarande i olika slags testperioder där man testar sig fram, vilket såklart är helt okej. Ibland måste man faktiskt prova sig fram när det gäller kommunikation och marknadsföring. Många som svarar i studien verkar helt och hållet tro att sociala medier totalt kommer att förändra sättet vi kommunicerar på och i studien används ord som "enorma", "stora" och "oändliga", när frågan ställdes om vilka möjligheter företag kommer ha med sociala medier.  I vissa specifika situationer tror jag mycket väl sociala medier kommer att helt förändra kommunikationen för företag (och i viss mån har det redan gjort det!) men tittar man bara lite kritiskt så ser man ofta att så ofta inte är fallet.

Den forskningen som finns tyder på att det ofta finns andra kommunikationssätt som är mer effektiva. Om man drar en parallell till politiken så är det många som pratar om Obamas användande av sociala medier, men få nämner att ännu viktigare för Obama var kommunikationen via e-post, bara som ett exempel.

En viktig del är alltså att jobba fram en kommunikationsstrategi - hur ska vi kommunicera, vad är vår mål, vilka målgrupper har vi samt vilka medel ska vi använda för att nå dit? är några av frågorna man först måste reda ut - där efter så bör man hela tiden göra analyser och uppföljningar av denna strategi och de insatser man gör.

Jag avslutar detta med ett boktips för alla er som jobbar med reklam och kommunikation: "Social Media Metrics How to Measure and Optimize Your Marketing Investment" av Jim Sterne. Eventuellt kan det komma en bokrecension av denna längre fram.
 

Det har återigen blivit dags för den årliga bloggundersökningen som Hans Kullin, aka Medie Culpa, årligen gör. Det är ett bra initiativ som Hans nu för femte året i följd gör och även om resultatet i sig kanske inte är helt vetenskapligt så ger det ändå lite indikationer på hur bloggsverige ser ut. Förra året svarade ca. 1500 personer på hans enkät och jag tycker att man gärna kan hjälpa till och svara på enkäten.

Enkäten BloggSverige 5 hittar ni här.

Interaktionsbyrån InUse har gjort en intressant genomgång av riksdagspartiernas webbplatser. Föga förvånande kommer de fram till att det finns stora brister i allt från användbarhet till användningen av sociala medier.

Ett dåligt fokus och ogenomtänkt upplägg är också något som deras rapport visar. Det är nog så tyvärr att partierna villrådigt gör allt för att härma Obamas kampanjarbete på nätet dock helt utan att titta på svenska politiska förhållanden eller anpassa sin webbnärvaro efter egna behov.

Det är ganska ofattbart att de svenska partierna säger att det är så viktigt med en bra webbnärvaro och sen gör så lite åt det. Har partierna inga webbredaktörer eller webbstrateger anställda eller vad är det frågan om?

Det finns en ganska bra forskning kring den svenska politiska kommunikationen och hur vi i Sverige följer de politiska partierna. Inte föga konstigt så visar mycket av denna att det är stora skillnader mellan tex. Sverige och USA. Ett ganska enkelt likhetstecken vore då förstå att man inte kan göra samma sak här som där, utan att man måste anpassa det efter sina egna behov.

Inte heller kommer man få någon större framgång om man bara lägger upp lite länkar till Youtube och Twitter på sin webbplats utan att göra något större försök till att integrera dem som en kommunikationskanal för det egna partiet.

Förhoppningsvis tar partierna denna rapport på allvar och gör något av detta. Det borde vara mindre snack och mer verkstad när det gäller att använda webben. Det går inte att bara lägga upp material utan att anpassa det till sitt medium och tro att alla kommer att kunna ta in det utan problem.

Nu är det sista veckan inför den kommande amerikanska sjukvårdsreformens vara eller icke vara. Är man intresserad av kommunikation och kampanjarbete tycker jag att man bör se hur Barack Obama arbetar med kampanjen och använder flera olika kanaler för att kunna sprida budskapet och påverka beslutsfattarna. Det är ett tufft jobb då det finns en stor skara lobbyister som agiterar för motsatsen. 

Vi här i Sverige ser inte allt som Obama-staben gör för att påverka men vi kan se hur de använder webben för att skapa verktyg för att alla som tror på reformen ska kunna hjälpa till i kampanjen. Det intressanta har är att Obama använder sig minst lika mycket av sin personliga webbplats, barackobama.com - och det riktigt stora communityt han byggt upp där - och inte bara av den officilella predsident-webben, whitehouse.gov. Lägg därtill aktivitet på bland annat Fackebook och Twitter.
 

Startsidan på BarackObama.com

Kampanjen går i stort ut på att ge människor på gräsrotsnivå möjlighet att påverka. Detta görs i olika steg. Dels via mail till alla som är med i communityt där man får ett mail varje dag. Allt är såklart väl genomtänkt och man har hela tiden lätta vägar för att dels få bakgrundsfakta till reformen och dels lätt kunna påverka beslutsfattare i "ditt" område. I sann amerikansk anda förses man ofta med färdiga mallar där man enbart behöver fylla i sitt eget namn. Detta sker främst på Barackobama.com.
 

Sjukvårdsreformen på whitehouse.gov

På WhiteHouse.gov förses man istället med massor av fakta och "vad-innebär-det-här-för-mig"-information.

Hela tiden får man tydliga ingångar och man kan lätt följa informationsflödet, lägg därtill en välgenomtänkt analys av besökarna och deras beteende på webben. Helt enkelt en väl genomförd kampanj via webben så här lång, så får man sen så klart  se om detta räcker.

I Sverige ser vi istället tafatta försök med att rakt av härma Obama, något som snarare har slutat i massa pinsamma försök till skapa bra webbplatser. Att man i de svenska partierna inte inser att det politiska deltagandet skiljer sig ganska mycket åt mellan USA och Sverige gör ju inte saken bättre, men det är en annan historia. 

Idag var jag på ett seminarium - som Norrköping Science Park som vanligt anordnade proffsigt - kring sociala medier. Det var Linköpingsföretaget Gnistra Kommunikation som höll föredraget, som var uppdelat i två delar: del ett med fokus på hur företag kan etablera sig i sociala medier och del två som handlade om internkommunikation.

Det kändes på förhand som att Gnistra skulle kunna vara rätt vassa och då också ge oss ett par intressanta seminarietimmar, vilket det delvis blev. Seminariets första del om sociala medier var upplagt som en workshop istället för den vanliga seminarieformen, vilket var ett ganska trevligt inslag. Dock så haglade klyschorna, som jag befarade, och allt som allt var det en kritisk röst. Tyvärr utgår man nästan alltid från att sociala medier är något som man måsta ta till sig och som företag så ska man vara med på alla sociala siter. Så var även denna workshop där man utgick från att alla företag vill och bör ta sig ut bland sociala medier, oavsett om man har någon bra idé och tankar kring hur man ska göra det.

Den kritiska frågan i slutet var en ganska central fråga, som föreläsarna från Gnista inte hade något svar på: Funkar verkligen sociala medier i marknadsföringen? Svaret blev lite tvekande, ja det gör det, men ingen vet riktigt hur.

Sociala medier är inte för alla företag och ibland passar det perfekt, ibland blir man tvingad att vara aktiv där. De flesta sakerna som kom upp under workshopen som rörde hur och varför man ska närvara i sociala medier var ord som dialog och kommunikation. Att människor gärna bidrar till innehåll på andra siter är i det flesta fallen en myt, speciellt om det är något tråkigt företag bakom.

Ibland måste man helt enkelt inse att företagets marknadsföring kanske passar bättre i mer traditionella kanaler, det betyder inte att man är en bakåtsträvare eller inte vågar anamma det nya.

Andra halvan av seminariet som rörde internkommunikation var desto trevligare. En representant från Sogeti berättade hur de skapat en Teampark, en facebook-liknande community, som intranät, något som också verkade funka riktigt bra.

Således: lite minus och lite plus, men det härliga vädret i Norrköping gjorde det helt klart värt att åka dit!

Det finns många bloggar idag med många som har åsikter, vilket inte är någon direkt nyhet. En sak som dock har slagit mig är att det uppkommer allt fler bloggar som berör medielandskapet och då också det nya medielandskapet, eller sociala medier som man även kallar det. Många har den självklara lösningen och på hur man som företag eller politiker ska kunna nå ut med sitt budskap. Alla dessa bloggar (lite generaliserande, men i stort så är alla överens) är även helt på det klara med att om man inte tar till sig sociala medier kommer man helt missa kommunikationen med sin målgrupp.

Det är dock väldigt få bloggar som ställer sig kritiska till hur och varför sociala medier används eller på något sätt utvecklar och problematiserar detta. Visst finns det många och långa inlägg om detta men dessa är ofta en ren uppradning på hur man ska gör för att lyckas. Redan här bör man ställa sig lite frågande till detta, hur kan alla kommunikationsbyråer och självutnämnda experter inom detta område ställa sig så ickekritiska?

Tyvärr så ser man nästan heller ingen koppling till forskning när man lägger fram sina teorier, vilket känns väldigt konstigt. Det nya medielanskapet förändras fort och det är inte alltid forskningen hinner med, men det finns mycket forskat inom dessa områden. Och skulle hälften av dessa bloggare läsa bara en liten del av dessa så skulle de troligtvis ställa sig mer kritiska till och mer ifrågasättande till fördelar och vinning med sociala medier.

En koppling till forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap och liknande ämnesområden skulle kunna stärka debatten och tydligöra många och ge dem en större trovärdighet. Jag tänkte därför in ett senare inlägg göra ett inlägg om politik och sociala medier och hur jag anser att man som politiker bör använda sig av nya tekniska hjälpmedel för att framhäva sig själv och sina åsikter.