Bloggar

Internetworld skrev i senaste tidningen om hur man lätt kan öka affärsnyttan med Goolge Analytics. Artikeln ger oss en inblick i hur viktigt det är att analysera sin statistik på webbplatsen och hur man med ganska enkla medel kan få ett bättre resultat (eller affärsnytta som de kallar det). Jag har tidigare skrivit om webbanalys och vikten av detta här i bloggen.

Även om det finns andra mer avancerade analysverktyg än Google Analytics så är detta ett väldigt bra verktyg för dig som inte behöver specialisera din statistik allt för mycket. Jag har vid flera tillfällen varit med om många som har statistikverktyg men att de mest använder det till att se unika besökare och inte fundera på de besökare som verkligen står för affärsnyttan använder webbplatsen.

Att anpassa rapporter i Google Analytics gör att man kan få fram det lilla extra från statistiken och man slipper ofta få igenom massa olika data som man egentligen inte är ute efter. Således är det bara för er som är webbansvariga att sätta sig ner och lära sig detta, om ni använder Google Analytics vill säga.

Att webbanalys börjar bli en allt viktigare del i själva webbarbetet känns ganska tydligt. Dock verkar många företag fortfarande ligga ett par steg efter i denna utveckling.

Jag kom nyligen över boken Mediekommunikation - Hur du når ut med ditt budskap i press,radio och tv av Åsa Hansson och Lars-Erik Marklund (Boken är från 2006 så den är inte jätteny). Boken är en ganska basic sak men som ändå kan vara intressant för den som jobbar med mediakontakter eller bara vill få lite mer inspiration kring sin kommunikation.

En kommunikatör måste alltid hitta vägar för att få ut sitt budskap eller i vissa fall föregå andra med mindre positiva budskap. Detta är huvudpunkterna i boken som är uppdelad i tre sektioner:

• Planerad publicitet - ta initiativet 
• Oplanerad publicitet - återta initiativet
• För dig som har bråttom

Utifrån dessa sektioner får man enkla men ändå handfasta tips på hur man kan göra i olika situationer. Det är inte jättekreativa lösningar man får och det är ofta mycket "sunt förnuft" de framhåller.

Vill du få en djupare förståelse om kommunikationsstrategier eller få hjälp med kreativa lösningar på kommunikationsproblem så är nog inte detta boken för dig. Däremot så passar boken bra för att, som sagt, friska upp minnet eller om du bara behöver några få handfasta tips.

Vi kan läsa många inlägg från Almedalen som handlar om hur man ska använda sig av sociala medier för att på så sätt få fram sina budskap. Det finns allt från sociala medier-akuten till PR-byråer som agiterar för att politiker måste använda sig av sociala medier för att kunna skapa en dialog med sina väljare och på så sätt bli mer framgångsrika i valet. Något man nog ska ta med en nypa salt.

SIFO presenterade igår en undersökning där de vad som är viktigast för osäkra väljare. Det är inte ett helt oväntat resultat; fortfarande är det nyheter i TV som är det medium som har störst inverkan på de osäkra väljarna. Först på nionde plats kommer sociala medier.

Man kan idag läsa en träffande kolumn av Jan Söderqvist i SvD där han på ett bra sätt beskriver hur desperata de politiska partierna är i att, vad de tror, efterlikna Obama i sitt sätt att agera på nätet. Den stora fördelen med sociala medier är det har skapat en möjlighet att på ett mycket enklare sätt samla olika människor runt en fråga. Missförståndet är ofta man tror att människor kommer att delta i diskussioner, bli övertygade om olika budskap och liknande via de sociala medierna. Det man istället ser är de som redan är aktiva i någon form är de som deltar i debatterna på nätet.

Tyvärr så verkar det vara få politiker - eller för den delen politiska partier - som verkligen tittar på fördelarna som just de kan ha av de sociala medierna utan istället har de fullt upp med att skapa Twitter-inlägg och Facebook-sidor för att pressa ut sina budskap. Inte heller verkar PR-byråerna/kommunikationsbyråerna våga säga detta - ingen vill ju vara den som inte är inne, de nya medierna klår allt och väga inte säga emot. För mig är det offattbart att de politiska partiernas kommunikationsansvariga inte lyckas skapa bättre strategier för hur man ska föra fram sina budskap.

Några punkter som är viktiga när man kommunicerar ett budskap:

• Vad är målet med insatsen, vad är det vi vill uppnå
• Vilka medel ska vi använda för att uppnå vårt mål
• Innehåll, content is king.
• Hur man presenterar innehållet. Färg och form är oerhört viktigt för att få fram budskapet
• Uppföljning. Vad gjorde vi rätt förra gången och hur gör man det bättre till denna gång. 

Denna lista är ganska basic men ändå ser man ofta att man hoppar över flera av punkterna utan att reflektera över det.

För en tid sedan kunde man i New York Times läsa om ett speciellt samarbete mellan British Museum och Wikipedia. Museet hade bjudit in runt 40 sk. wikipedianer för att de skulle tillsammans med museets personal dokumentera och lära sig om de artefakter som finns på museet.

Anledningen till detta samarbete är just ett reellt problem som säkerligen flera organisationer kan råka ut för: alla som googlar på något  - i det här fallet något som finns på museet - kommer allt som oftast till Wikipedia. Detta till trots att museets själva har en stor bank av artiklar på sin egen webbplats.

Problemet som British Museum såg var att Wikipedia-artiklarna ofta inte innehöll så mycket information som de egna artiklarna gjorde och man såg från museets håll att mycket av den information som fanns inte nådde ut till de som sökte den. Lösningen blev detta samarbete mellan de båda parterna.

Man skulle kunna tänka sig att museet skulle kunna satsa mer på sökmotoroptimering, men det skulle nog vara en allt för kostsam handling i längden. De skulle även själva kunna fylla på artiklarna på Wikipedia, men det skulle medföra dubbelarbete samt att risken är allt för stor att det skulle "irritera" Wikipedia-communityt. Ett samarbete känns både genomtänkt och som en bra lösning på detta "problem". Ett samarbete skapar en gemensam respekt från båda sidor och kan förhoppningsvis leda till att mer av British Museum:s föremåls historia hittas på nätet - oavsett vilken webbplats informationen kommer från.
 

Jag har de senaste dagarna jobbat om några saker på denna hemsida. Skillnaden på undersidorna är inte så stor; det som har hänt är att menyn har flyttats längre till höger och att sökrutan ändrat färg och blivit lite större, i övrigt är det mesta intakt på undersidorna.

Den stora förändringen, som är ganska radikal, är den helt omgjorda startsidan. Jag har länge funderat på och studerat startsidor på olika webbplatser. Det som är klart är att startsidan ofta är den sidan som får sticka ut och vara lite annorlunda än de andra. Ofta innefattar detta en stor banner eller liknande som visar på att det är en startsida. Jag har dock kommit över några webbplatser där man tydligt har försökt hitta startsidans syfte och mål, och därefter gjort något helt radikalt - man vill att den ska sticka, vara speciell mer än bara en banner.

Min tanke med min nya startsida är att lyfta fram portfolion ett steg till men ändå ha ett ganska stort fokus på mig. Bloggen däremot ligger i botten på sidan och har inte alls en lika framträdande roll. Min tanke är att förstagångsbesökaren tydligt ska se vem sida de kommit till och vad den innehåller. Den andra radikala saken på sidan är att hela bakgrunden är blå istället för den ljusgrå som det är på de övriga sidorna. Tanken med det är att sidan ska vara unik och fokusera på innehållet mer i en hierarkisk ordning: mig, portfolion och sist bloggen.

Gamla utseendet på startsidan

Jakob Nielsen skulle säkert slita sitt hår med en sådan här manöver, men jag tror ändå att detta är trender vi kommer få se mer av: att låta vissa sidor sticka ut från den generella strukturen och designen på sidan.

Sist så har även portfolion uppdaterats med en webbplats till: Ingmarsspelen.se.

Utbildar man sig inom informatörsyrket får man sällan studera någon medieteknik, trots att detta troligtvis kommer vara en del av dina vardagliga sysslor i yrkeslivet. I en krönika skriver Jesper Falkheimer om just detta och att historiskt sett är det nästan bara de som har en teknisk utbildning som står för utvecklingen av nya tjänster och nya kommunikationsvägar, inte informatörer.

En informatör borde vara den som ser den egna organisationens kommunikationsbehov bäst och borde således vara den som också ser vad som saknas eller behövs inom just den. Här skulle en tekniskt utbildad informatör lättare kunna se utvecklingsmöjligheterna och tillsammans med IT-avdelningen utveckla nya tjänster, specifikt framtagna för att passa den egna organisationen. Tyvärr ser man ofta informatörer som istället skapar Facebook-grupper, Twitter-kanaler och liknande utan att det egentligen gynnar kommunikationen nämnvärt. Detta istället för att hitta det unika i den egna organisationen (ibland kan det ju såklart innebära Facebook-grupper och liknande).

Jag tycker således att alla som jobbar med information och kommunikation borde fundera på att även läsa några kurser inom något medietekniskt ämne. 

Man ser att allt fler som bygger nya webbplatser inte bryr sig om dem som använder Internet Explorer. Alla som jobbar med webbplatser vet vilken pina det är att hela tiden anpassa så att det funkar okej även i den webbläsaren. Förra året var det flera av de stora aktörerna som började ta avstånd från Internet Explorer 6 genom att lägga till varningar som visas för den som surfar på webbplatsen med just den webbläsaren.

I och med intåget av CSS3 och andra nya tekniker så har webbutvecklandet blivit markant enklare, dock så verkar Microsoft inte vilja vara med på det tåget och deras webbläsare stödjer inte detta. Det trevliga är, tycker jag, att allt fler struntar i Internet Explorer-användare och använder sig av CSS3 utan att göra någon anpassning till IE. Några exempel är Sverigesradio.se som har runda hörn på innehållsfältet, en mycket trevlig funktion i CCS3, som dock inte IE stödjer, och alla som inte använder en modern webbläsare får således kantiga hörn.

Ett annat exempel är YouTube som använder en snygg toning och skuggad bakgrund på knapparna man väljer sida med längst ned. IE-användare får en tråkig fyrkant till knapp i stället.

Det känns ändå bra att allt fler börjar gå ifrån att utgå från IE-användaren och i vissa fall inte göra någon speciallösning för denne. Naturligtvis kan man inte alltid strunta i IE-användaren då många trots allt använder sig av den, men förhoppningsvis kan detta göra att fler väljer bra och moderna webbläsare istället.

En trend som inte riktigt slagit igenom än inom webbdesignen är väldigt breda sidor. Det har tidigare diskuterats en del om att ha webbplatserna i flexibel bredd, utan att det slagit igenom riktig. Genom att enbart använda procent kan sidan lätt te sig konstigt i många upplösningar. Nu börjar det dock komma en del varianter där javascript används för att anpassa innehållet efter besökarens upplösning. Detta gör att allt mer av skärmens yta kan användas och att användarupplevelsen ofta blir bättre.

Schibstedt har på både SvD.se och Aftonbladet.se gått ifrån att bygga webben för upplösningar på 1024px och breddat sidorna till att vara anpassade för 1280px istället. De har dock valt att inte göra sidorna flexibla vilket gör att högerspalten försvinner för dem som har en upplösning på lägre än 1280px i bredden. Personligen tycker jag det är helt rätt då de allra flesta har högre varianter av upplösningar.

I A List Apart läste jag en väldigt intressant artikel om "responsive web design". I artikeln visar de hur man kan arbeta med bilder i en flexibel design på ett snyggt sätt. Detta är något som jag tycker fler webbyråer borde ta fasta på. Tänk en magasinwebb eller liknande där du får artiklar och artikelbilder mycket större än vad som ofta ges i dagens läge, vilket större intryck sidan skulle kunna ge.

Ett väldigt bra exempel på en sida som utnyttjar sidans bredd är den nyligen lanserade Sjoraddning.se som Forsman & Bodefors skapat på ett föredömligt sätt (som så ofta när de gör saker). Sidans högerspalter lägger sig olika beroende på hur hög upplösning du har och de ger ett väldigt mäktigt intryck. Ericsson, som också lanserade sin nya webb nyligen, har gjort någon mitt emellan och breddar sidan någon när man har en högre upplösning, vilket är ett steg i rätt riktning.

Jag tror och hoppas att detta är något som vi kommer få se allt mer av framöver.

Ingmarsspelen är ett av tre dalaspel av Rune Lindström. Handlingen är baserad på Selma Lagerlöfs mycket läsvärda bok Jerusalem I Dalarne från 1901, som i sin tur bygger på en sann händelse där 37 Nåsbor lämnade landet för att söka lyckan i det heliga landet.

Den nya webben är tänkt att visa en bild av det drama som spelet är och besökaren ska kunna se spelets stämning redan här.

Stort på startsidan ser man även Selma Lagerlöfs introduktion till boken:

“Det var en lång, ganska bred dal, som var rutad av en massa gula och gulgröna sädesfält och dessutom av slagna klövervallar, av blommande potatisland och av små, blåblommiga linåkrar, som översållades av en ofantlig mängd vita fjärilar.”

Webbplatsen bygger på publiceringsverktyget Drupal som i det här fallet är implementerad av duktige Mikael Wiberg.

Sidan finner du på www.ingmasspelen.se

Igår gav Hammer & Hanborg ut årets upplaga av Kommunikatören, det vill säga en rapport de årligen gör via en enkätstudie som går ut till alla som är medlemmar hos dem.  Totalt svarade 3420 personer på enkäten, de flesta med någon koppling till medie-/reklambranschen.  För den som är intresserad så finns rapporten att ladda ner på Hammer & Hanborgs hemsida.

Ett spännande avsnitt de har med i årets upplaga är (så klart) sociala medier. Genomgången av vilka sociala medier-siter de olika respondenternas företag använder är som vi som vanligt ser Facebook, Twitter och Youtube.  Det är nästan lite oroväckande att det är så många som jobbar med kommunikation och reklam som helt onyanserat kastar sig in sina företag i användandet av sociala medier. Enligt resultatet i studien så verkar det som att alla är med på att man i princip bör vara aktiv på de sociala medie-siterna oavsett bransch eller andra faktorer.

På fråga varför företag använder sig av sociala medier i kommunikationsarbetet och på vilket sätt de gör det så är svaren väldigt flytande.

"En respondent skrev uppgivet att deanvänder sociala medier, men inte vet varför de gör det. De gör det nu för att det är något man ska göra det för atthänga med, vilket respondenten kunde bli 'galen på'."

Detta citat tycker jag talar mycket för sig själv. På de otaliga seminarier jag varit på är det likadant; ingen vågar säga att kejsaren är naken och alla registrerar sina företag på alla möjliga sociala siter.

Jag vet att det finns många företag som verkligen lyckats med att på ett bra sätt använda sociala medier i både den externa kommunikationen såväl som i marknadsföringen, men det betyder inte att det funkar för alla. Jag kan låta lite väl pessimistisk men jag tycker det är förvånansvärt få som har en kritisk inställning till detta. För mig känns det självklart att användandet av sociala medier utgår från en väl utarbetad kommunikationsplan för företaget och utifrån denna så ser man om det finns behov av att använda sig av social medier i sin kommunikation. Ibland kan faktiskt svaret bli att företaget inte gynnas av att använda sig av sociala medier och man istället kanske bör lägga sin budget på andra sätt; det kostar ändå en hel del (tid) pengar med att använda dessa medel i sin kommunikation. Tro det eller ej!

En annan sak man ser i Kommunikatören är att det verkar vara få som verkligen gör analyser av det resultat man får av sociala medier.

"Andra respondenter uppger att det inte går att se några resultat eftersom strategi (och därmed mål) för sociala medier saknas på företaget."

Återigen: det krävs en strategi för hur man hanterar sin kommunikation samt att man även analyserar de kommunikationsformer man använder. Detta måste man göra för att kunna förbättra sig och skapa en ännu bättre kommunikation (eller marknadsföring, samma sak gäller där).

Många företag är fortfarande i olika slags testperioder där man testar sig fram, vilket såklart är helt okej. Ibland måste man faktiskt prova sig fram när det gäller kommunikation och marknadsföring. Många som svarar i studien verkar helt och hållet tro att sociala medier totalt kommer att förändra sättet vi kommunicerar på och i studien används ord som "enorma", "stora" och "oändliga", när frågan ställdes om vilka möjligheter företag kommer ha med sociala medier.  I vissa specifika situationer tror jag mycket väl sociala medier kommer att helt förändra kommunikationen för företag (och i viss mån har det redan gjort det!) men tittar man bara lite kritiskt så ser man ofta att så ofta inte är fallet.

Den forskningen som finns tyder på att det ofta finns andra kommunikationssätt som är mer effektiva. Om man drar en parallell till politiken så är det många som pratar om Obamas användande av sociala medier, men få nämner att ännu viktigare för Obama var kommunikationen via e-post, bara som ett exempel.

En viktig del är alltså att jobba fram en kommunikationsstrategi - hur ska vi kommunicera, vad är vår mål, vilka målgrupper har vi samt vilka medel ska vi använda för att nå dit? är några av frågorna man först måste reda ut - där efter så bör man hela tiden göra analyser och uppföljningar av denna strategi och de insatser man gör.

Jag avslutar detta med ett boktips för alla er som jobbar med reklam och kommunikation: "Social Media Metrics How to Measure and Optimize Your Marketing Investment" av Jim Sterne. Eventuellt kan det komma en bokrecension av denna längre fram.